reflektion

Det hände en grej idag som jag funderade lite djupare över.

När vi skulle till Kulturskolan var vi tvungna att ta oss dit själva. 

Några personer hade kartor. När jag och några andra nordplussare steg av bussen såg vi några andra ur vår grupp som gick åt ett håll. Vi följde så klart efter dem, men en av tjejerna jag var med kollade på kartan och var osäker på om vi skulle följa dem eller inte, för enligt kartan gick de fel väg. Men eftersom de hade en av svenskarna med sig så följde vi efter en bit, men efter som stund stannade tjejen med kartan och tittade på den igen, och jag gick dit till henne och den andra tjejen som stod där. Hon visade på kartan hur vi skulle gå(inte alls den vägen som de andra gick) och meddelade att hon tänkte följa kartan. Jag visste inte om jag skulle gå med de två tjejerna eller med resten som följde efter den andra gruppen, men bestämde mig för att gå med de som följde kartan, även om jag inte var säker. Det visade sig att vi gick rätt väg.

Jag tror att det ganska ofta är så med tron här i livet också. Det är lätt att man följer grupptrycket och går med de människor som man tror att har det på klart, de som man tror att går på rätt väg, de som borde veta. Som tur är finns det de människor som vågar säga ifrån, att nej, det där är del väg, om vi följer kartan(Bibeln) så hittar vi rätt. 

Det kan ju vara så att man har en andlig ledare som man tror att vet vägen, och därför följer man det han säger och gör, men om man börjar jämföra det med Bibeln kanske man märker att det inte alls stämmer överens. Nu menar jag inte att alla andliga ledare struntar i Bibeln, absolut inte, men jag tror att det är bra att alltid pröva det man hör mot Bibeln, för att se om det håller.  Jag borde iaf bli bättre på att pröva saker jag hör mot Bibeln.

Det var den tanken Gud gav mej idag! Här får ni en otroligt fin sång som ni kan lyssna på!

Gud med er!